Kaikkeen sitä kuvittelee pystyvänsä ! En ole aikoihin kudonnut yhtikästä mitään. Nämä kissapatalaput kuitenkin ovat minusta söpöjä ja tuntui että kudon ne ihan tuossa tuokiossa. Huhh-huhh mikä erehdys. Olen jo joutunut purkamaan kolme kertaa. Ensin yritin kudota kadella pitkällä puikoilla mutta nurjapuoli olikin aika hankala. Sitten kudion vahingossa väärällä värillä koska harma ja valkoinen näyttävät niin samalta. Kolmannella kerralla sain jo ensimmäisen kissarivin valmiiksi kun huomaisin jotain outoa . . . jotenkin kietoutunut nurinkuristesti. EIKUS TAAS PURKAMAAN !
Olen jääräpää joten en anna periksi vielä . . . jatkan kai kunnes olen kuluttanut langan loppuun
muuten valkoinenkin näyttää jo aika harmaalta.
Tällainen siitä pitäisi tulla. Eihän näytä vaikealta lainkaan !

Så skall grytlappen se ut. Ser det inte lätt ut !
Hur kunde jag få för mig att jag skulle sticka grytlappar med kattor på – jag som inte stickat något på många år. Joo . . . dom är sååå söööta ! Eftersom jag inte kunde hitta rätt sorts garn i Helsingfors så bad jag den kära gubbens kusin Britt köpa det till mig att ta med med när hon kom. Ja visst hade Britt både garn och stickor med sig. Nu undrar jag verkligen om jag någonsin kommer att kunna åstadkomma en endaste lilla grytlapp ! Satte först upp på vanliga långa stickor men upptäckte hur svårt det var att sticka det aviga varvet. Eftersom beskrivningen säger att det är lättare på en rund sticka så rev jag upp allt och satte upp maskorna på en rund sticka. Efter att ha stickat en god bit märkte jag att jag stickat med fel färg . . . nämligen den vita färgen och den grå färgen ser nästan lika ut ! Jaa inget annat att gör än rispa upp allt igen. Men inte skall man ge sig i första taget. Satte upp nya maskor. Stickade igen en god bit. Kunde redan se den första raden av kattor. Dåååå . . . upptäcker att det är något galet . . . hur har stickningen kunnat gör en "knut" på sig ! ! Ja den har snurrat sig på något konstigt sätt. Det är inget annat att göra än att ÄNNU EN GÅNG RISPA UPP ALLT. Puuhhh !
Men som sagt . . . jag ger mig inte sååå lätt. Envis som jag är så sätter jag nog upp på nytt igen. Jag håller väl på tills jag slitit ut garnet
det vita garnet ser faktiskt redan ut som det gråa.
Like this:
Like Loading...
Related
Pingback: 2010 in review | My Little Place In The Universe Of Spaces.
Ilahduin kovasti kun huomasin että olit käynnyt sivuillani. Saas Marjuskainen nähdä osaanko sittenkään kutoa niitä patalappuja !Kaunista syksyä toivottaen – Alice
Ihania patalappuja nuo! Kävin taas täällä ja toivotan hyvää syksyä!